Syfys nya övernaturliga Västern-serie Wynonna Earp, gjord av en av skaparna till Lost Girl och Killjoys, är baserad på serietidningarna med samma namn som handlar om en fiktiv ättling till den historiska figuren Wyatt Earp, en av Vilda Västerns mest kända revolvermän. Wynonna är hans barns barnbarn och det vilar en förbannelse över hela hennes familj – Wyatt avrättade 77 brottslingar under sin livstid och när varje ny Wyatt-ättling fyller 27, vaknar dessa 77 till liv igen som odöda kannibaler. Ättlingens jobb är att skicka tillbaka dem till helvetet med hjälp av Wyatts revolver, Peacemaker, och först när en ättling lyckats döda alla 77 kommer familjen få frid.
Hittills har ingen lyckats och Wynonna är egentligen inte ens den riktiga ättlingen – när hon var liten bröt sig ett gäng odöda in i deras hus och dödade hennes far och äldre syster Willa. Efter en strulig uppväxt stack Wynonna från stan och lämnade sin yngre syster Waverly kvar, men på sin tjugosjunde födelsedag dras hon obönhörligen tillbaka till sin hemstad och sitt öde. Till hjälp har hon sin bubbliga lillasyster som spenderat de senaste åren med att researcha sin familjehistoria och de odöda, agent Dolls som jobbar för en hemlig byrå som tar hand om övernaturliga fall samt polisen Nicole Haught som dras in mest på grund av sin crush på Waverly. Men de odöda tänker inte skickas tillbaka till helvetet utan kamp och allierar sig med allehanda övernaturligheter för att försöka besegra Wynonna och lägga beslag på Peacemaker.
Wynonna Earl är ungefär vad du får om du korsar Lost Girl med Jessica Jones och försätter serien i en övernaturlig, modern Vilda Västern-kontext. Det är med andra ord jävligt kul, batshit crazy och väldigt cheesy. Än så länge har bara tre avsnitt släppts så det är lite för tidigt att avgöra om serien kommer hålla sig på rätt sida av töntighetsstrecket eller bara bli pinsam, men hittills gillar jag den. Dialogen är underhållande, karaktärerna har bra dynamik och serien är perfekt för sega helgeftermiddagar.
Dock återstår det att se om den kommer fortsätta vara bra – ”kul” räcker ju nödvändigtvis hela vägen. Det är svårt att låta bli att dra paralleller med Lost Girl där handlingen spårade ur totalt efter bara en säsong. Fördelen med Wynonna Earp är väl att även om serien, bygger på en ”revenant-of-the-week”-struktur och är försatt i en värld med mycket olika övernaturliga varelser precis som Lost Girl, så har den också en mer rättfram premiss i början av säsong ett än vad Lost Girl någonsin hade. Så eventuella handlingsrelaterade problem lär ju inte dyka upp förrän om Wynonna slutför sitt uppdrag i säsong ett och serien blir förnyad för en andra. Men fram till dess känns Wynonna Earp som exakt det guilty pleasure jag behöver i tv-väg just nu.
